påväg hem till vardagen som också är magisk, men på ett annat sätt.

jag sitter på flygplatsen i Luleå, påväg hem efter en fantastiskt fin helg tillsammans med en av de bästa. Jag laddar med kaffe inför flygresan och lyssnar till mina (förmodliga) medpassagerares samtal och surr. jag har behövt vila och här uppe fick jag det. efter fredagens spelning så har vi bara tagit det lugnt, promenerat och ätit/fikat. Och – pratat. Pratat så himla mycket om livet, relationer och det som dykt upp i tanken av studier och jobb. Att få träffa någon man känt i över tio år är rätt häftigt då man bara kan dyka in i relationen för att den liksom alltid är. Det behövs ingen uppstartssträcka utan det bara flyter på och man kan dela livet här och nu.

IMG_1175.JPGdet har varit fantastiskt att få vara häruppe, att få spela min pjäs inför en ny publik och att få hänga och bara vara. men nu ska det bli fint med vardag igen och att inte resa iväg på ett tag. få vara lite ledig i min egen stad också och balansera upp jobb och vila lite bättre. jag inser att jag när jag tycker saker är roliga bara kan köra på och sen kraschar jag nästan. Så nu ska jag faktiskt skärpa mig, bli bättre på detta med att vila. För det är så mycket värt med vila, att bara vara som går miste om man hela tiden springer på. Så nu dricker jag min kopp kaffe, väntar på flyget och är tacksam för att jag får göra det här. Resa runt och möta människor med mitt skrivna ord! Att det som bara förut var en dröm nu är verklighet. Tror aldrig tacksamheten över det kommer försvinna och gör den det – säg det åt mig! för jag vill aldrig tappa den. IMG_1177.JPG


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *