inspiration och avsaknad av densamme

det var längesen jag hittade inspirationen att skriva något här, det känns som denna höst har varit rätt tung och trög på många områden i livet. mycket tid och energi har gått åt till mitt kontorsjobb som handläggare för ensamkommande flyktingbarn. i och med den stora inströmningen har arbetsbelastningen blivit en helt annan än vad den var i våras och det har tagit mycket energi att försöka hantera det. företaget har blivit lidande och jag saknar skådespeleriet. jag tror fortfarande det går att kombinera ett kontorsjobb med ett frilansande skådespelarjobb men det har varit svårt denna termin, därav tystnaden kring företaget.

nu om några veckor ska jag dock spela igen och jag kan inte annat än längta dit. när jag spelade in trailer för min föreställningen det är ju inte på riktigt för några veckor sedan så insåg jag hur mycket jag saknar att stå på scen och få förmedla budskap. att få beröra människor med mina ord och det jag kan. så till våren hoppas jag på mer balans, på fler spelningar.

nu närmar sig december och jag längtar som den jul-nörd jag är. för första gången på länge känner jag mig lite mer rofylld och inspirerad till att skriva, att ordna, att tänka framåt för företaget. en ny pjäs är snart färdig och efter repetition blir det premiär till våren – mer information om detta kommer snart.

på åtehörande – nu kör vi!


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *